Bildkonsten i upphovsrättens tjänst[*]Artikeln bygger på författarens anförande vid Svenska föreningen för upphovsrätts möte den 14 oktober 2024.

Av Per Jonas Nordell[**]Professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

1. Inledning

Framför allt i Förenta Staterna har utvecklats ett mer gränsöverskridande forskningsområde som kan kallas konstjuridik.[1]Se t.ex. The Columbia Journal of Law & the Arts. Området har uppmärksammats också i Sverige under senare tid.[2]Jfr Renman Claesson / Wainikka. Konstjuridik. Med konstnären i fokus, 2014. I grova drag kan det delas in i tre huvudsakliga spår, där ett kan kallas konsten i juridiken och ett annat kan kallas juridiken i konsten.

Till juridiken i konsten kan hänföras situationen när konstnärer låter sina konstnärliga uttryck komma till tals genom rättsliga processer av skilda slag i konstnärliga manifestationer och uttryck som närmar sig rättssamhället. I Sverige kan nämnas Dror Feiler, Pål Hollender, Anna Odell, Lars Vilks och Dan Wolgers, vilka i sina konstnärliga manifestationer på skilda sätt vill debattera om samhället genom att lägga sig på gränsen till det tillåtna. Juridiken används då närmast som ett konstnärligt verktyg.