Behöver Sverige en immaterialrättsstrategi?

Av Christina Wainikka[*]Christina Wainikka är policyexpert för immaterialrätt vid Svenskt Näringsliv, tillika docent i civilrätt vid Stockholms universitet. Artikeln bygger på en rapport framtagen av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien som hon varit projektledare för. Rapporten finansierades av Vinnova.

1. Inledning

De senaste åren har frågan om behovet av en nationell svensk strategi för immaterialrätt lyfts i olika sammanhang. Det har lagts motioner i riksdagen.[1]Se till exempel motion 2023/24:2543, En nationell immaterialrättsstrategi. Intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv har drivit frågan.[2]https://www.svensktnaringsliv.se/fraga/Immaterialr%C3%A4tt. Genomslaget kan dock sägas ha varit begränsat, i och med att Sverige fortfarande inte har en nationell immaterialrättsstrategi samtidigt som många konkurrentländer har det.

Under ett par månader i slutet av 2024 och början av 2025 har Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) arbetat med en förstudie för en nationell immaterialrättsstrategi. Arbetet med förstudien har finansierats av Vinnova. Förstudien presenterades på ett seminarium hos IVA den 9 april 2025.[3]Se studien Behov av en strategi och handlingsplan för kunskapsbaserade tillgångar, som finns tillgänglig via https://www.iva.se/publicerat/kunskapsbaserade-tillgangar/. Studien presenterades också vid ett webbinarium som arrangerades av NIR den 17 juni 2025.