Möjligheter och risker med den nya europeiska patentdomstolen (UPC) – en personlig reflektion

Malin Keijser Bergöö

Europarätt | EU | 3/22/2023

Det nya enhetspatentet och den nya europeiska patentdomstolen skulle egentligen ha trätt i kraft redan i början av 2017, men fördröjdes av Brexit och en dom i den tyska författningsdomstolen. Nu är dock alla hinder slutligen undanröjda, och systemet startar 1 juni 2023.

Möjligheter och risker med den nya europeiska patentdomstolen (UPC) – en personlig reflektion

Det nya enhetspatentet och den nya europeiska patentdomstolen skulle egentligen ha trätt i kraft redan i början av 2017, men fördröjdes av Brexit och en dom i den tyska författningsdomstolen. Nu är dock alla hinder slutligen undanröjda, och systemet startar 1 juni 2023. Det kommer då att bli möjligt att få enhetspatent för EU beviljat, och Europas gemensamma patentdomstol (UPC) kommer att börja hantera patentmål. UPC kommer (i stället för de nationella domstolarna) att hantera alla tvister om europeiska patent, förutsatt att patenthavaren inte har begärt ”opt-out” från systemet.

UPC kommer att bestå av ett stort antal lokala och regionala avdelningar i de olika deltagande länderna, med en gemensam överklagandeinstans i Luxemburg. Det är en i grunden politisk produkt, som under mycket kompromissande förhandlades fram för drygt tio år sedan. Eftersom det är en helt ny domstol, som inte kan förlita sig på någon allmän rättegångsbalk eller liknande, är väldigt mycket av processen helt oreglerad. Det finns ingen rättspraxis att luta sig mot, och såväl avtalet som de Rules of Procedure som har tagits fram är både vaga och ofullständiga. Detta innebär att såväl processen som domsluten i domstolens olika lokala och regionala avdelningar sannolikt kommer att skilja sig åt väldigt mycket. Eftersom domstolsavdelningarna dessutom ska vara självfinansierande genom domstolsavgifterna kommer det att finnas en viss konkurrens mellan dem. Detta kommer troligen att leda till en ganska substantiell ”patenthavarvänlighet” i systemet, eftersom det i allmänhet är patenthavare som startar tvister. Redan systemets konstruktion är ganska patenthavarvänligt, t.ex. genom möjligheten till preliminary injunction för alla deltagande länder.

Det som under en längre tid kommer att vara utmärkande för UPC är dock osäkerhet. Fram tills tillräckligt många mål har avgjorts i andra instans – vilket kommer att dröja många år – kommer det att vara svårt att förutsäga utgången av ett mål. Detta kan leda till liknande ”utpressningssituationer” som i USA, där mindre seriösa patenthavare hotar med en domstolsprocess om man inte tecknar licens för deras patent. Eftersom osäkerhet generellt är dåligt för affärerna kan det löna sig för ett företag att betala en ”orättfärdig” licens, i stället för att försvara sig i ett intrångsmål. Och man har som potentiell svarande ingen möjlighet att undvika systemet – det är bara patenthavarna som kan begära ”opt-out”.

EU UPC