Kommissionens nya handlingsplan om immaterialrätt

Ulrika Wennersten

Europarätt | EU | 2/22/2021

Den 25 november 2020 presenterade EU-kommissionen COM (2020) 760 en ny action plan på immaterialrättsområdet. Planen bär namnet En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens.

Kommissionens nya handlingsplan om immaterialrätt

Den 25 november 2020 presenterade EU-kommissionen COM (2020) 760 en ny action plan på immaterialrättsområdet. Planen bär namnet En handlingsplan för immateriella rättigheter till stöd för EU:s återhämtning och resiliens. Syftet är att hjälpa företag – främst SMEs – att skydda och utveckla innovationer och verk, något som är till gagn för samhället i stort och EU:s ekonomi. Kommissionen bedömer att ”många av Europas industriella ekosystem inte kan utvecklas utan ett effektiv immaterialrättsligt skydd” och att skyddet är viktigt för EU:s konkurrenskraft på global nivå. Kommissionen anser därmed att det finns ett behov av att uppdatera EU:s regelverk om immaterialrätt. Denna handlingsplan är också en del av EU:s nya industristrategi. Den svenska regeringen har i anledning av handlingsplanen överlämnat en faktapromemoria till riksdagen – 2020/21:FPM55 Meddelande om en handlingsplan för immateriella rättigheter om handlingsplanen. Promemorian sammanfattar handlingsplanen och innehåller utgångspunkter för regeringens övergripande ståndpunkter om planen.

I kommissionens plan identifieras fem (5) utmaningar

1) Bättre immaterialrättsligt skydd

EU:s befintliga regelverk om immaterialrätt bedöms vara fragmenterat, komplext, kostsamt och ibland otydligt. En första prioritering är därför att se till att innovatörer har tillgång till snabba, ändamålsenliga, effektiva och prisvärda skydd i EU. Regelverket måste också anpassas till den gröna och digitala ekonomin. Följande områden anges som särskilt angelägna:

• - Stödja en snabb driftsättning av det enhetliga patentsystemet (under år 2021) för att skapa en kontaktpunkt (one stop shop) för företag som önskar patent i EU. Ett centraliserat tvistlösningssystem (den nya enhetliga patentdomstolen) bedöms öka rättssäkerheten, minska kostnader för rättstvister och göra det möjligt att undvika parallella tvistelösningsförfaranden i flera EU-länder.
• - Skyddet via supplementary protection certificates (SPC) för läkemedel och växtskyddsmedel ska förbättras (första kvartalet 2022). Efter införandet av tillverkningsundantaget för tilläggsskydd år 2019 gjorde Kommissionens en utvärdering av systemet för tilläggsskydd. Denna utvärdering visade att SPC-systemet är relevant men lider av fragmenterat genomförande i medlemsstaterna. Det anses därför finnas behov att optimera SPC-systemet så att det blir mer transparent och effektivt. Kommissionen utvärderar sätt att ta itu med dessa problem, inklusive möjligheten att införa en enhetlig mekanism för beviljande av tilläggsskydd och/eller skapa ett enhetligt intyg om tilläggsskydd.
• - EU:s nya läkemedelsstrategi kräver översyn av regler. Inom ramen för den nya läkemedelsstrategin undersöker kommissionen hur man kan ”optimera incitament och belöningar för att främja innovation, uppfylla icke tillgodosedda behov, se till att läkemedel är överkomliga genom att säkerställa en snabb lansering på marknaden och kontinuerlig tillgång, även för generiska läkemedel och biosimilarer”. Kommissionen ser också över ordningen för särläkemedel, pediatriska läkemedel och det så kallade Bolarundantaget.
• - Revidera skyddet för design (fjärde kvartalet 2021). Syftet är att göra det enklare och billigare att skydda formgivning i EU, särskilt för textil-, möbel- och elektronik, och se till att designskyddet bättre stöder övergången till en digital och grön ekonomi. Kommissionens översyn visar att EU:s designsystem fungerar, men att det finns vissa brister. Registreringsförfarandet är delvis föråldrat och medför i vissa fall en onödig administrativ börda. Skyddet för nya former av design (t.ex. animerade mönster, grafiska användargränssnitt) är inte tillräckligt tydligt. Det finns en bristande tydlighet om omfattningen av designrättigheter, särskilt i förhållande till den ökande användningen av 3D-utskrift och varor som passerar EU. Vidare anger kommissionen att den delvisa harmonisering av skydd för komponenter som används för reparation av komplexa produkter ger ett starkt fragmenterat skydd i unionen och konkurrensen på den ekonomiskt viktiga reservdelsmarknaden snedvrider konkurrensen och hindrar en övergång till en mer hållbar och grönare ekonomi. Designskyddet måste därmed också anpassas till den digitala utvecklingen.
• - Revidera skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar (fjärde kvartalet 2021). Det behövs en ny strategi för hur geografiska beteckningar (GI) ska skyddas. Geografiska ursprungsbeteckningar som skyddas är beteckningar på produkter som är kopplad till den naturliga miljön och lokalt kunnande och får anses vara en del av Europas kulturarv. Kommissionen kallar dessa rättigheter för landsbygdens immaterialrättigheter. Kommissionen bedömer att det finns ett stort ekonomiskt värde i jordbrukssektorn och en outnyttjad potential. Det nuvarande regelverket för skydd och verkställighet bedöms kunna bli mer exakt och medlemsstaternas respektive kommissionens roll i registreringsprocessen kan också bli bättre. Dessutom finns det olika GI-system för olika typer av jordbruksprodukter. Baserat på resultaten av den pågående utvärderingen kommer kommissionen att undersöka hur man kan stärka, modernisera, effektivisera och bättre kontrollera efterlevnaden av geografiska beteckningar för jordbruksprodukter, livsmedel, vin och sprit. Vissa medlemsländer har infört skydd för geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter. Kommissionen anser att ett sådant skydd skulle vara gynnsamt för EU:s ekonomi och kommissionen kommer därför efter en konsekvensbedömning överväga om ett skydd för geografiska beteckningar för icke-jordbruksprodukter på EU-nivå ska införas. Kommissionen har som ett led i denna översyn inlett ett offentligt samråd (public consultation) där privatpersoner, organisationer och nationella och regionala myndigheter bjuds in att inkomma med synpunkter. Syftet med detta samråd är att få in synpunkter om utmaningarna som behöver hanteras i den planerade översynen. Översynen är öppen mellan 15 januari 2021 till och med den 9 april 2021.
• - Utvärdera lagstiftning om växtsorter (fjärde kvartalet 2022). Utvärderingar av skyddet för gemenskapens växtförädlarrätt visar att systemet fungerar men att behov för förbättringar finns. En riktad omarbetning av lagstiftningen ska ske på medellång sikt.
• - Stöd till snabbt och effektivt införande av DSM-direktivet samt översyn av direktiv samt en förordning i enlighet med översynsklausuler. Kommissionen ska fokusera på att stödja ett snabbt och effektiv införande av DSM-direktivet. En viktig del av detta är artikel 17 där kommissionen efter att ha fört en omfattande dialog kommer utfärda en vägledning till stöd för medlemsstaterna avseende genomförandet av artikeln. Vad gäller övrig upphovsrätt kommer Kommissionen utarbeta rapporter som utgår från översynsklausuler i skyddstidsdirektivet, direktivet om kollektiv förvaltning av rättigheter, Marrakeshdirektivet och portabilitetsförordningen.
• - Immaterialrätt och ny teknik (AI och Blockkedjor). Frågan är vad som ska skyddas och hur. I studien Trends and Developments in Artificial Intelligence – Challenges to the IPR framework betonas vikten av att skilja mellan uppfinningar och verk som har skapats med hjälp av AI-teknik och sådana som skapats av AI-teknik. Kommissionen anger att AI-system inte bör behandlas som upphovsmän eller uppfinnare. Studien visar också att det immaterialrättsliga regelverket i EU och den europeiska patentkonventionen i stort kan hantera de utmaningar som orsakas av uppfinningar och verk som skapats med hjälp av artificiell intelligens, men att det finns vissa brister (eller luckor) i befintlig harmonisering. Kommissionen kommer därför att som första steg kartlägga och analysera alla frågor och delta i samtal med berörda parter. Kommissionen konstaterar också att användning av ny teknik, såsom AI och blockkedjeteknik, också kan användas för att effektivisera immaterialrättssystemet, till exempel genom att ”förenkla skyddet av immateriella rättigheter, förbättra transparensen, möjliggöra en smidigare fördelning av licensavgifter och bekämpa förfalskning och piratkopiering mer effektivt”. Kommissionen kommer i denna del uppmuntra till branschdialog.
• - Bioteknikdirektivet ska noga övervakas.
  
  2) Uppmuntra framförallt små och medelstora företag att använda och sprida immateriella rättigheter. Kommissionen bedömer att många företag (särskilt SMEs) och forskare inte utnyttjar de möjligheter som immaterialrätten erbjuder. Under den rådande krisen har antalet registrerade immaterialrättigheter sjunkit. Undersökningar visar att SMEs motvilja beror på bristande kunskap om rättigheterna, men också att det immaterialrättsliga systemet upplevs för kostsamt, svårt och komplext.

Inom detta område kommer kommissionen göra följande:

• - Finansiell hjälp eller immaterialrättskuponger för SMEs som har påverkats av COVID-krisen (första kvartalet 2021). Kommissionen kommer tillsammans med EUIPO erbjuda ett system för immaterialrättskuponger (finansiell hjälp), med en budget på 20 miljoner euro för ett år, som har till syfte att bidra till finansieringen av registrering av immateriella rättigheter och kostnadsfri personlig immaterialrättslig rådgivning. Ansökningar om immaterialrättskuponger sker via EUIPO:s hemsida och det finns 5 ansökningsfönster under året. Det första fönstret har redan stängt. Den andra öppnar 1 mars och stänger redan den 31 mars 2021.
• - Vidareutveckla skräddarsydd immaterialrättslig rådgivning i Horisont Europa-programmet för SME och undersöka möjligheten att utöka immaterialrättsliga rådgivningen till andra av EU:s forsknings- och investeringsprogram, inklusive rådgivningscentrumet inom InvestEU. (2020+). Ett utvalt antal mycket innovativa företag kommer också få möjlighet till strategisk rådgivning med ekonomiskt stöd för att utveckla immaterialrättsportföljer.
• - EUIPO ska skapa en plattform; den europeiska informationscentralen för immaterialrätt. Denna plattform ska utgöra en enda kontaktpunkt för tillgång till information och rådgivning om immateriella rättigheter. Plattformen ska innehålla all relevant information om immaterialrätt, lättanvända register för SME, men även information om relaterade tjänster, såsom till exempel ansökningar om domännamnskydd och registrering av företagsnamn.
• - Underlätta för SME att dra nytta av immateriella tillgångar när de försöker få tillgång till finansiering. Kommissionen kommer diskutera med finansiella sektorn om hur värdering av immaterialrätter kan hjälpa dem att beakta dessa. Ett pilotprojekt om teknisk due diligence kommer vara ett sätt. Kommissionen kommer också bygga vidare på befintliga mekanismer för bankgarantier men även undersöka hur man kan förbättra användningen av dessa för att stödja SMEs.
• - Övriga projekt: a) Lansera informationskampanj för att främja värdering av immateriella rättigheter vid investerarnas värdering av företag. b) Uppdatera rekommendationen om förvaltningen av immateriella rättigheter i samband med kunskapsöverföring. Detta kommer åtföljas av en uppförandekod för smart användning av immateriella rättigheter som kombineras med stöd från InvestEU. till projektinnehavare genom teknisk, finansiell och juridisk rådgivning, inklusive om immateriella rättigheter. c) Åtgärder för att säkerställa att offentligt finansierade immateriella rättigheter används på ett rättvist och effektivt sätt. d) Förbättra förutsättningarna för företag att skydda och använda immaterialrätter vid offentliga upphandlingar. Kommissionen kommer beakta detta vid uppdatering av riktlinjerna om upphandling av innovation.
  
  3) Bättre tillgång till och delningen av immateriella tillgångar samtidigt som en rimlig avkastning på investeringar garanteras.
• - Bättre verktyg för att underlätta åtkomst till kritiska immateriella rättigheter i kristider (2021-2022). Verktygen för att underlätta tillgången till immateriella rättigheter måste utvecklas för att bättre kunna möjliggöra utnyttjande och spridning av teknik. COVID-19 krisen har visat att EU behöver förbättra verktygen att tillgängliggöra innovationer och teknik, men samtidigt säkerställa en rimlig avkastning. Kommissionen ska undersöka hur den ska kunna skapa incitament för en snabb sammanslagning av kritiska immaterialrättigheter i kristider, till exempel genom ett nytt licensieringssystem. Det finns vidare behov av effektiva tvångslicenssystem som sista utväg. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att de verktyg de har är så effektiva som möjligt i kristider, till exempel genom att införa påskyndande åtgärder av tvångslicenser i nödsituationer. Kommissionen ser också ett behov av tidig samordning och informationsutbyte mellan medlemsstaterna och ska undersöka möjligheterna att inrätta en mekanism för samordning av nödsituationer som ska utlösas snabbt när medlemsstaterna överväger utfärda tvångslicens.
• - Underlätta licensiering av immateriella rättigheter genom ökad öppenhet, särskilt upphovsrätt. Användning av ny teknik såsom blockkedjor och metadata kan medföra ökad öppenhet och bättre förvaltning av rättigheter. Kommissionen har tillsatt en studie om upphovsrätt och ny teknik som har fokus på förvaltning av upphovsrättsdata och artificiell intelligens som ska redovisas under år 2021.
• - Standardessentiella patent (första kvartalet 2022). Kommissionen anger att det är viktigt att ha ”stabila, effektiva och rättvisa regler som licensiering av standardessentiella patent”. Kommissionen kommer underlätta för branschledda initiativ för att minska tvister. Kommissionen kommer parallellt med detta, och på basis av Kommissionens meddelande - EU:s strategi för standardessentiella patent från år 2017, överväga reformer samt översyn för att klargöra regelverket för anmälan, licenser och verkställighet.
• - Främja delning av data (tredje kvartalet 2021). Kommissionen anger i Kommissionens meddelande – En strategi för data att EU behöver ett gediget ramverk för att företag ska kunna ”skapa, komma åt, dela och använda data”. Kommissionen konstaterar att direktivet om företagshemligheter redan utgör ett effektivt verktyg avseende skydd för data men att det kan vara nödvändigt att klargöra direktivets tillämpningsområde. Vidare anger kommissionen att den inlett en undersökning med fokus på strategiska sektorer och baserat på resultaten från denna och som en del av den framtida datalagen kan ytterligare åtgärder komma att vidtas, såsom till exempel riktade vägledningar. Vidare anger kommissionen att en genomförd utvärdering av direktivet om databaser gav vid handen att det behöver ses över. Som en uppföljning av detta samt nyss nämnda europeiska strategi för data kommer en översyn ske parallellt med arbetet med ny datalag och med beaktande av konkurrensrättslig reglering. Datadelning är informationsutbyte som måste ske i enlighet med kommissionens horisontella riktlinjer.
  
  4) Bekämpa intrång i immateriella rättigheter. Kommissionen anger att effektiv verkställighet är viktigt för ett välfungerande immaterialrättsligt system. Kommissionen kommer därför fortsatt noga övervaka tillämpningen av det civilrättsliga sanktionsdirektivet. För att bekämpa intrång kommer kommissionen att

- Tydliggöra ansvaret för digitala tjänster, särskilt onlineplattformar, genom Digital Service Act Package (fjärde kvartalet 4 2020),

- stärka Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) roll i kampen mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning så att den inte bara kan hindra falska varor att komma in på den inre marknaden, utan också kan agera mot olaglig tillverkning inom EU av förfalskade produkter (2022),

- Inrätta en EU-verktygslåda mot varumärkesförfalskning med principer för gemensamma åtgärder, samarbete och datadelning mellan rättighetshavare, mellanhänder och brottsbekämpande myndigheter (andra kvartalet 2022).

- Främja kampanjer för att ta itu med skadliga förfalskade konsumentvaror

- Främja ökad medvetenhet om IT-säkerhet och kompetent förvaltning av immateriella rättigheter

5) Verka för rent spel på global nivå. Kommissionen anger att det råder brist på rent spel globalt, vilket gör att EU:s företag ofta blir förlorare när de bedriver verksamhet utomlands. Vissa tredje länder anges inte göra tillräckligt för att skydda immateriella rättigheter. Kommissionen anser att EU måste agera som global normgivare avseende immateriella rättigheter och bekämpa missbruk och stöld av immaterialrättigheter. Inom frihandelsavtalen kommer kommissionen sträva efter höga skyddsstandarder.

Kommentar

Det är uppenbart att immaterialrätt är ett centralt området för EU-ländernas ekonomi, konkurrenskraft samt den inre marknadens funktion. Utvecklingen fortsätter också med starkare skydd. Rosén konstaterade här i NIR redan för 15 år sedan att utvecklingen under längre tid gått mot bredare skydd och kraftigare sanktioner. Det kan också konstatera att nya skyddsformer tillkommer och även dessa utvidgas successivt. Den utvecklingen sker samtidigt som insatser lanseras för att få företag att bättre skydda sina immateriella tillgångar. Incitamentshöjande åtgärder sker genom informationskampanjer och gratis rådgivning till företag om immaterialrättens möjligheter samt ekonomiska hjälp att registrera rättigheter. En annan utvecklingstendens synes vara att EUIPO:s uppdrag successivt utvidgas. En motsvarande utveckling sker även i Sverige där PRV:s uppdrag också successivt har utvidgats, se till exempel här och här.

En reflektion avseende handlingsplanen är att balansen i det immaterialrättsliga systemet inte står särskilt högt på agendan. Den råder fortfarande, enligt min mening, oklarheter vad som gäller vid krock eller friktion mellan immateriella rättigheter och skydd för andra grundläggande rättigheter – såsom yttrandefrihet, informationsfrihet, rätten till hälsa, frihet för konsten, rätt till utbildning, näringsfrihet och rätten till effektivt rättsmedel – även om EU-domstolen i vissa fall har förtydligat hur konfliktytan ska hanteras. Jag anser även att de inskränkningar som finns i dag i många fall inte kan hantera eller balansera de samhälleliga och enskilda behov som finns. Det kan också konstateras att den kritik som finns avseende DSM-direktivet, särskilt artikel 17, se till exempel här, här, här och här, inte återspeglas i handlingsplanen. Enligt min mening är det nämligen ytterst tveksamt om denna kritik kan hanteras inom ramen för de kommande riktlinjerna från Kommissionen. Vidare är frågan om riktlinjerna publiceras innan EU-domstolen har meddelat avgörande i C-401/19 där Polen väckt talan mot Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Polen har yrkat att artikel 17.4 b och 17.4 c i första hand ska ogiltigförklaras och i andra hand att hela artikel 17 ska ogiltigförklaras. Avslutningsvis kan det konstateras att utvecklingen på det immaterialrättsliga området generellt är snabb och dynamisk samt att skydden, utöver att bli bredare, blir allt mer detaljerade, komplexa och svåra att överblicka. Det gör sammantaget att det blir allt svårare att vara immaterialrättsgeneralist, och utvecklingen går också mot specialisering inom mindre delar av den visserligen inte så stora men förhållandevis komplicerade immaterialrätten. Mycket beror på just hastighet, komplexitet och mängden avgöranden samt en växande utländsk doktrin som pockar på att beaktas. Levin varnade redan år 2006 här i NIR för att det främsta hotet var att ”immaterialrättarna håller på att förlora greppet om immaterialrätten”. Slutligen kan konstateras att denna action plan nog inte är det sista vi ser i form av ytterligare avsiktsförklaringar till harmonisering och incitamentshöjande åtgärder för att få företag i Europa att skydda sina immateriella tillgångar.

EU