Rättsfall
| EU
| C-833/18
| 6/11/2020
EU-domstolen kom i mitten av juni i år med ytterligare ett mål som rör upphovsrättsligt skydd för brukskonst. I höstas kom C-683/17, EU:C:2019:721, Cofemel som slog fast att brukskonst ska skyddas enligt samma kriterier som andra verk och att det skyddet inte är svagare än det som ges till andra verk. En fråga som kvarstod efter Cofemel var möjligheten till skydd för funktionell brukskonst. Denna fråga har nu fått sitt svar i C-833/18, EU:C:2020:461, Brompton Bicycle.
Funktionell brukskonst i EU-domstolen
EU-domstolen kom i mitten av juni i år med ytterligare ett mål som rör upphovsrättsligt skydd för brukskonst. I höstas kom C-683/17, EU:C:2019:721, Cofemel som slog fast att brukskonst ska skyddas enligt samma kriterier som andra verk och att det skyddet inte är svagare än det som ges till andra verk. En fråga som kvarstod efter Cofemel var möjligheten till skydd för funktionell brukskonst. Denna fråga har nu fått sitt svar i C-833/18, EU:C:2020:461, Brompton Bicycle.
Den 11 juni 2020 meddelade EU-domstolen förhandsavgörande i C-833/18, EU:C:2020:461, Brompton Bicycle. Målet avser upphovsrättsintrång i funktionell brukskonst i form av en cykel. Brompton som, sedan år 1987, saluför en hopfällbar cykel (Brompton-cykeln) väckte talan mot Get2Get som också saluför en cykel (Chedech-cykeln) vid Tribunal de l’entreprise de Liège (Företagsdomstolen i Liège, Belgien) (se p. 10 och 13 i domstolens dom). Cyklarna återges i generaladvokat Sánchez-Bordonas förslag till avgörande i målet. Brompton-cykelns särdrag är att den kan ha tre olika lägen (hopfälld, utfälld och ett mellanläge som gör det möjligt för cykeln att stå i balans på marken) (p.11). Cykeln skyddades tidigare av ett patent som numera är utgånget (p. 11). Chedech-cykeln har också tre olika lägen och är dessutom mycket lik Brompton-cykeln utseendemässigt (p. 12). Get2Get gjorde gällande att Brompton-cykelns utseende följer av den tekniska lösning som ska uppnås (dvs. att den kan ha tre lägen) och att cykeln därmed endast kan skyddas av patenträtt (p. 14). Brompton angav att cykelns tre lägen kan erhållas genom andra former och att cykeln därmed kan skyddas av upphovsrätt (p. 15). Den hänskjutande domstolen ville få klarhet i om upphovsrättsligt skydd kan ges till en produkt vars form åtminstone delvis är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat (p. 18 och 20) och ställde följande två frågor till EU-domstolen:
EU-domstolen angav att enligt fast praxis består verk av två delar: dels att det finns ett alster som uppvisar upphovsmannens egen intellektuella skapelse, som i sin tur förutsätter ett fritt utrymme för egna ställningstaganden, dels att skapandet kommer till ett tydligt och precist uttryck (p. 22). EU-domstolen hänvisade till C-683/17, EU:C:2019:721, Cofemel p. 29−32 med där angiven praxis, för ett liknande resonemang. Vad gäller den första delen konstaterade EU-domstolen att det framgår av domstolens fasta praxis att det både är nödvändigt och tillräckligt för att erhålla skydd att alstret återspeglar upphovsmannens personlighet genom att det ger uttryck för upphovsmannens fria och kreativa val (p. 23) och hänvisade till C‑683/17, EU:C:2019:721, Cofemel, p. 30 och där angiven rättspraxis. EU-domstolen påpekade härefter att det också följer av fast praxis ”[…] att när förverkligandet av ett alster däremot har fastställts av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för något utövande av en kreativ frihet, ska alstret i fråga inte anses ha den originalitet som krävs för att utgöra ett verk och således för att åtnjuta upphovsrättsligt skydd” (p. 24) och hänvisade till att den fört ett liknande resonemang i C‑683/17, EU:C:2019:721, Cofemel, p. 31 med där angiven rättspraxis. Vad gäller den andra delen hänvisade EU-domstolen ånyo till C‑683/17, EU:C:2019:721, Cofemel, p. 32 och där angiven rättspraxis och angav att begreppet verk innebär att det finns ett alter som kan identifieras med tillräcklig precision och objektivitet (p. 25). Det innebär att alster som kan uppvisa originalitet kan åtnjuta skydd även om förverkligandet av alstret har fastställt av tekniska överväganden, under förutsättning att detta inte har hindrat upphovsmannen att ge uttryck för fria och kreativa val och därigenom återspegla sin personlighet i alstret (p. 26).
Med hänvisning till artikel 2 i WIPO:s fördrag om upphovsrätt poängterade EU-domstolen att upphovsrättsligt skydd inte omfattar idéer eftersom det skulle innebära monopolisering av sådana – vilket skulle vara till nackdel för den tekniska och industriella utvecklingen. EU-domstolen konstaterade därefter att originalitet inte kan uppnås av komponenter som endast kännetecknas av teknisk funktion eftersom de olika sätt på vilka en idé kan genomföras skulle bli så begränsade att idén och uttrycket flyter ihop (p. 27). I sammanhanget hänvisade EU-domstolen till att den fört ett liknande resonemang i C‑393/09, EU:C:2010:816, Bezpečnostní softwarová asociace (BSA), p. 48 och 49.
I Brompton Bicycle konstaterade EU-domstolen vidare att cykelns form var nödvändig för att uppnå det tekniska resultatet, dvs. de tre lägena, varav den ena gjorde det möjligt för cykeln att hålla den i balans på marken (p. 29). EU-domstolen poängterade att det var den nationella domstolen som skulle undersöka om cykeln var ett verk (p. 30). Domstolen erinrade om att cykeln inte kunde anses som ett verk om förverkligandet av alstret hade fastställts av tekniska överväganden, regler eller andra krav som inte lämnat utrymme för någon kreativ frihet eller om utrymmet var så begränsat att idén och uttrycket för idén flöt ihop (p. 31). EU-domstolen angav också att ”om produktens form endast styrs av dess tekniska funktion, kan produkten inte omfattas av upphovsrättsligt skydd” (p. 33).
Den nationella domstolen ska således bedöma om upphovsmannen vid val av produktens form haft möjlighet att ge uttryck för sin kreativa förmåga genom att göra fria och kreativa val som gör att alstret avspeglar dennes personlighet (p. 34). EU-domstolen uttryckte att det vid en sådan bedömning inte är avgörande om förekomsten av andra möjliga former gör att samma tekniska resultat kan uppnås. Inte heller skulle den påstådda intrångsgörarens avsikt ha någon relevans för bedömningen (p. 35). Vidare framhöll EU-domstolen att förekomsten av att ett tidigare, numera utgånget, patent och formens möjlighet att uppnå samma tekniska resultat endast ska beaktas om dessa omständigheter gör det möjligt att visa att det var dessa överväganden som beaktades vid val av alstrets form (p. 36). Det ankom slutligen på nationell domstol att bedöma om alstret är en originell skapelse och att då beakta samtliga relevanta omständigheter som förelåg vid skapandet, oberoende av yttre faktorer som hänförde sig till tiden efter att produkten skapades (p. 37).
Sammanfattningsvis ansåg EU-domstolen att upphovsrätt kan skydda en produkt vars form åtminstone delvis är nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat om produkten är resultatet av en intellektuell skapelse, på så sätt att upphovsmannen genom sin kreativa förmåga har haft möjlighet att göra fria och kreativa val så att formen återspeglar vederbörandes personlighet. Denna bedömning ska dock göras av nationell domstol vilken ska beakta samtliga relevanta omständigheter (p. 38).
Kommentar
Avgörandet är inte särskilt förvånande eftersom det får anses ligga i linje med EU-domstolens tidigare avgöranden i C‑393/09, EU:C:2010:816, BSA; C‑406/10, EU:C:2012:259, SAS och C‑683/17, EU:C:2019:721, Cofemel. Avgörandet är även i harmoni med C-469/17, EU:C:2019:623, Funke Medien, som visserligen avsåg litterära verk – militära lägesrapporter – där EU-domstolen konstaterat att om rapporterna var rent informativa handlingar som saknade all originalitet och enbart kännetecknades av sin tekniska funktion kunde de inte anses utgöra verk (p. 24).
Vad gäller svensk nationell rätt kan noteras att redan i SOU 1965:61 på s. 209 uttalades att det inte finns något som hindrar upphovsrätt till funktionella alster som är konstnärliga och präglade av upphovsmannens individualitet. Samtidigt framhölls att renodlat funktionell utformning sällan eller aldrig kommer att möta detta krav. Vidare angavs att upphovsrätten inte gäller tekniska detaljer av ett skyddat verk som sådana eller skyddar tekniska eller andra idéer.
Om man sätter Brompton-avgörandet i relation till svensk nationell praxis kan också konstateras att HD redan för 10 år sedan i NJA 2009 s. 159 Maglite, NIR 2009 s. 490, tog ställning till skyddet för funktionell brukskonst. Högsta domstolen fann att ett funktionellt brukskonstalster kunde vara något mer än ett funktionellt objekt och instämde i Svensk Forms Opinionsnämnds yttrande att ficklampan gav uttryck för en konsekvent och välavvägd formgivningsinsats. Lampan erhöll skydd även om Högsta domstolen påpekade att det var fråga om ett gränsfall. PMÖD har också tagit ställning till upphovsrättsligt skydd för funktionella brukskonstalster i PMT 11062-16 (Motorbåt), PMT-5885-18 (Armbandsur) och PMT 3854-18 (Elektrisk ljusstake). Samtliga av dessa fall synes också ligga i linje med EU-domstolens avgörande i Brompton.
Brompton-avgörandet kan däremot kännas lite främmande ur systeminternt perspektiv, dvs. om man ser immaterialrätten som ett system, eftersom det får anses stå i kontrast med tolkningen av undantagen inom det industriella rättskyddet för funktionell design och funktionella kännetecken, jfr generaladvokat Sánchez-Bordonas förslag till avgörande i C-833/18, EU:C:2020:79, Brompton Biclycle. Vad gäller funktionell design har EU-domstolen i C-395/16, EU:C:2018:172, Doceram, angett att syftet med hindret inom mönsterrätten är ”att säkerställa att teknisk innovation inte hämmas av att sådana detaljer i en produkts utseende som uteslutande är betingade av en teknisk funktion skyddas” (p. 29). I samma avgörande angav EU-domstolen att mönsterskydd därmed inte är möjligt ”för detaljer i en produkts utseende när andra typer av överväganden än att produkten behöver fylla en teknisk funktion, och i synnerhet sådana överväganden som är knutna till den visuella aspekten, inte har haft någon betydelse vid valet av detaljerna. Detta är fallet även om det finns andra formgivningar som kan säkerställa samma funktion” (p. 31).
Vad gäller uteslutande funktionella kännetecken kan en form som är nödvändig för att uppnå ett tekniskt inte skyddas enligt 1 kap. 9 § p. 2 och 2 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877). En prövning om kännetecknet omfattas av funktionshindret ska ske före prövningen av särskiljningsförmåga, eftersom grund för undantaget utesluter prövning av särskiljningsförmågan, se C-218/01, EU:C:2004:88, Henkel p. 36 och C‑299/99, EU:C:2002:377, Philips, p. 75. Syftet med detta undantag är att företag ska förhindras att få ensamrätt till tekniska lösningar eller funktionella egenskaper hos en vara utöver det skydd som erbjuds via patenträtten, se C-48/09 P, EU:C:2010:516, Lego p. 43; C-53/01–55/01, EU:C:2003:206, Linde m.fl. p. 72; C-215/14, EU:C:2015:604, Nestlé p. 44–45 och 55; C-30/15 P, EU:C:2016:849, Rubiks kub p. 53. Det spelar heller ingen roll om det finns alternativa former med hjälp av vilka samma tekniska resultat kan uppnås, C-299/99, EU:C:2002:377, Philips, p. 83, jfr även PMÖD:s dom i PMÖÄ 2389-17 (Tavelkrok).
Sammanfattningsvis kan konstateras att det fortfarande råder en viss skillnad mellan det upphovsrättsliga skyddet jämfört med skyddet för mönster och kännetecken i fråga om rättsskyddens konstruktion. Överlappande skydd är ett faktum och det råder inte någon hierarki mellan regelverken (skyddsformerna), se C-237/19, EU:C:2020:296, Gömböc, p. 54. Det innebär att den som har en ensamrätt och kan sin immaterialrätt kan utnyttja sådana överlappningar.
